INJAGNING OCH TV-KÄNDIS

Det var ett tag sedan jag uppdaterade min blogg. Livet har helt enkelt innehållit mycket annat som jag värdesätter. Så fort det var lagligt att släppa hunden och jag hade ledigt från jobbet, gick jag åt skogen!

Det är Pojus höst.

Han skall jagas in och få all den tid en unghund behöver. Jag är noga med att alla mina unghundar, får tiden för att utvecklas.

Jag har svurit, gråtit och skrattat.

Finns det något som är så frustrerande och roande på en och samma gång, som att jaga in en unghund?

Jag insåg ganska fort att jag hade glömt bort hur det var då Thai va liten, så jag bestämde mig för att föra injagningsdagbok på Poju. Det är faktiskt kul att gå tillbaka och se hur han var och hur han har utvecklats. Sen är det säkert kul att läsa i den för framtida unghundar.

Som sagt va, man glömmer fort!

Injagningen har varit frustrerade till en början. Trångt sök och en väldigt mattekär Poju, som inte ville släppa blicken från matte.

poju och jag

Då han väl hade sökt ut, hade han svårt att hitta tillbaks till mig….

jag bakom en gran

…och blev ännu trångare i sök.

Jag va ute varje dag, korta stunder, för att bygga upp hans självförtroende. Efter det första möte med en tjäderkull, började det hända saker. Han vaknade till liv!

Han skällde höna, hon for, det blev ett förnyad och hon for igen, men då hittade han inte henne.

tjäderkyckling

Han kom tillbaks dit han hittade kullen och jag hade kanon läge på en kyckling, men Poju hittade inte den, så det blev en bild och sen stötte jag den, så han fick träna förföljande ♥

Dagen efter va det ut igen och då hittade vi en orrkull i mycket tätt terräng. Inte bästa markering, men ett ståndskall blev det med några lämnaden, men han gick tillbaks och skällde och då hade jag tappat bort fågeln i linsen!!!

Letade, hittade den, Poju skällde och jag tryckte av.

jag med thai och pojus första fågel

Lyckan var komplett! Den första fågel ♥

Ofta då jag går in på ett stånd, ser jag flera sidofåglar. Tyvärr finns det jägare som skjuter sådana också, innan de kommer in på ståndträdet. Detta är något som aldrig skulle falla mig in att göra! Jag plockar hellre fram kameran och ta en bild istället.

orrhöna

Här tog jag en bild på en orrhöna, på väg in, på Thais ståndskall häromdagen. Visst är hon vacker där hon sitter. Ett lätt byte för skrytjägarn.

Jag ser emellanåt skrytbilder på FB, där folk lägger upp högvis med fåglar, något som de med en duktig jakthund, vet, inte ens är möjligt att lyckats med….

Ärligt talat, gör sådana bilder mig illamående.

För den oerfarna ser det såklart imponerande ut. Det är endast få gånger jag har haft sådan tur, att ha fått med mig mer, än en fågel hem (trots en duktig hund).

Poju och jag har tränat och tränat och vi fick ned en tjäder i backen också.

poju och tjäder

Nu ska jag ställa mera krav på markeringen och ståndfastheten, annars stöter matte och vi tränar förföljandet istället;

Alltså ingen belöning, förrän han gör rätt!

Söket har börjat ta sig och han vet vad det är vi jagar, så nu ska vi finjustera resterande moment….

Ska bli spännande att se hur han blir ♥

thai aronskuja

Thai däremot, är i sina bästa år och att gå åt skogen med han, gör en sällan lottlös ♥ Han söker kanon bra och är ståndfast så ini bomben! Jag hade faktiskt en sådan tur en dag, så jag fick med mig två fåglar hem.

Thai och jag med två fåglar

Han skällde en fågel till, men hade fel markering, så den stötte jag!

Att vara fågel jägerska är verkligen underbart. Att få välja jaktdagen, tidpunkt av jakten, hur man vill jaga och bara vara ensam i skogen utan en massa tjatter.

Ibland stöter man på något annat djur….

älgko

Eller snubblar över ett björnide….

björnide

Skogen är verkligen underbar ♥

Nu är första veckan av fågeljakten slut och imorgon börjar älgjakten. Det är med blandade känslor jag går åt skogen i morgon.

Eiko fattas mig ♥

Det som blir kul är att Aron ska vara med i år, på uppsiktjakt. Han har skjutit sig godkänd och gjort Högviltsprovet.

Tänk att han är så vuxen nu!

I övrigt har telefonen gått varm hos mig.

Programmet som skall sändas på SVT1, den 6:e september 21:30 om Kalle Zackari och mig, har visats i SVTplay.

Dom ringde från Tomma Tunnor häromdagen och undrade om allt va bra efter det att programmet har visats. De meddelade att det var rekord höga siffror på just det programmet jag var med i, första dagen hade 50 000 sett den….

Jag förstod aldrig att det skulle bli så stort.

Först hörde Svensk Jakt av sig…

sen Östersunds Posten…..

…sen Västerbottens Folkblad

…sen Västerbottens Kuriren

Ja, det var många.

Jag vill tacka alla för alla fina ord som kom på mail, telefonen och på Facebook. Det värmde oerhörd ♥

Jag vill även tacka Chevalier och Härkila för kläderna.

Nu vill jag önska alla skitjakt och glöm inte att titta på SVT1, onsdag den 6:e september, kl.21:30. Där får Ni se en blek och sjuk Miranda 😀

Välkommen september, nu blir skogen och fjällen färggrann, man kan tända ljus igen….

ljus på altan

…och än, finns det många jaktdagar kvar ♥

Tänk på CF fonden ♥

Annonser

9 reaktioner på ”INJAGNING OCH TV-KÄNDIS

  1. Har sett programmet, tyckte du sa så många kloka saker. Så fint med kloka jagande kvinnor i skogen! Hoppas att jag själv lär mig en massa sånt innan jag är död jävligt länge! 🙂

    Liked by 1 person

  2. Såg på programmet med dig och Kalle så bra och tänkvärt…Mer sånt i vår tv,tack Kalle..Roligt att Aron ska följa med på älgjakten,hoppas han får skjuta sin första älg.Skitjakt till hela familjen.Kram

    Gilla

    • Tack 💖 Jo Aron hade ko och kalv på sitt postarställe, men det va på för långt avstånd, så han valde att avstå att skjuta. Klok kille. Jag fick däremot en kalv i backen då jag gick med hund 👍💪🔫

      Gilla

  3. Kloka ord, fina bilder, håller med dig om att det finns många sätt att skjuta fågel på. Men vill man ha en duglig fågelhund krävs det massvis av tålamod och karaktär. Har också svurit ve och förbannelse, eller det var väl att ta i, när ja hade en unghund som fann en stor tjäderkull. Där stod jag och såg på hur flera tuppar och hönor stannade kvar i de närmaste träden. Tiken, som fått namnet Sessan, rotade runt i löporna under träden utan att ge ifrån sig något skall och inte förstod hon heller vart fåglarna tagit vägen. Hur lätt hade det inte varit att skjuta en par stycken fåglar om jag hade velat det. Men jag fick stöta bort hela kullen och bli utan fågel den gången! Trodde jag hade köpt en helt värdelös hund. Men med åren blev hon den bästa finnspets jag någonsin ägt, ståndfast till tusan, och helt fenomenal på att hålla reda på fåglar som flyttat under skallarbetet, ifall jag klantat till det och skrämt den fågel hon skällt åt. Hörde hon inte att den träat så tog hon följande fågel som hon hållit reda på under det första skallarbetet. Har också tittat på programmet med dig och Kalle, fint program, synd bara att det inte var en höstinspelning med fågeljakt som tema. Och inte såg jag att du skulle ha sett särdeles blek ut, trots att du var sjuk under själva inspelningen!. Ha det gott under älgjakten och grattis till älgkalven!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s